Asbest i suterränghus – en dold fara under ytan

I ett omfattande samtal med Jakob Pålsson, sakkunnig byggnadsinspektör med specialistkompetens inom miljöfarliga byggnadsmaterial och tidigare ordförande i Byggmiljörådet, framträder en komplex och delvis oroväckande bild av asbestproblematiken i svenska suterränghus.

Den dolda faran i väggarna

"Det många inte förstår är att asbest var ett oerhört populärt byggmaterial under suterränghusens storhetstid," förklarar Pålsson. "Materialet ansågs revolutionerande tack vare sina brandskyddande och isolerande egenskaper. Vi ser nu att särskilt hus byggda mellan 1950 och 1970-talet ofta har omfattande asbestförekomst i både isolering och byggnadsmaterial."

Suterränghusens unika konstruktion, med den delvis nedgrävda bottenvåningen, skapar särskilda utmaningar när det gäller både identifiering och sanering av asbest. Den fuktiga miljön som ofta uppstår i dessa utrymmen kan accelerera materialets nedbrytning.

Jakob Pålsson, sakkunnig byggnadsinspektör med specialistkompetens inom miljöfarliga byggnadsmaterial och tidigare ordförande i Byggmiljörådet

Vanliga förekomster och riskzoner

Enligt Pålssons kartläggning återfinns asbest oftast i:

"Vi ser det främst i rörisolering, ventilationskanaler, golvplattor och som brandskydd kring källarväggarna," utvecklar Pålsson. "Men det kan även förekomma i fasadmaterial, särskilt i de eternitplattor som var vanliga under perioden. Den fuktiga miljön som kan uppstå i suterränghusens nedre delar ökar risken för att materialet ska vittra sönder och frigöra farliga fibrer."

Hälsorisker och symptom

De hälsorisker som förknippas med asbestexponering är välkända men ofta underskattade. "Det mest förrädiska med asbestexponering är att symptomen kan dröja 20-40 år innan de visar sig," förklarar Pålsson. "När väl sjukdomen upptäcks är det ofta för sent att göra något åt den."

Förebyggande åtgärder

För att minimera riskerna rekommenderar Pålsson flera förebyggande åtgärder:

"Först och främst måste alla som planerar renovering i äldre suterränghus låta göra en professionell asbestinventering," betonar han. "Det kan verka som en onödig kostnad, men i jämförelse med riskerna och kostnaderna för en akut sanering är det en klok investering."

Framtida utmaningar

Svenska Suterrängföreningen planerar nu en landsomfattande informationskampanj för att öka medvetenheten om asbestproblematiken. "Vi ser att många husägare påbörjar renoveringar utan att ens överväga asbestrisken," säger Pålsson. "Detta måste ändras."

Under hösten kommer föreningen att arrangera informationsträffar där husägare kan lära sig mer om hur man identifierar riskområden och går tillväga vid misstänkt asbestförekomst. Dessutom planeras en digital kartläggning av Sveriges suterränghus där potentiella riskområden markeras.

Experttips för husägare

Pålsson delar med sig av några viktiga råd till suterränghusägare:

"Dokumentera alltid husets historia och tidigare renoveringar. Var särskilt uppmärksam på material från perioden 1950-1970. Vid minsta misstanke om asbestförekomst, kontakta en certifierad besiktningsman. Och framför allt - ta inga risker vid renovering."

Framtidsutsikter

"Med rätt kunskap och försiktighetsåtgärder kan vi hantera asbestproblematiken i våra suterränghus," avslutar Pålsson. "Det handlar om att vara proaktiv och medveten om riskerna. Samtidigt ser vi att nya saneringsmetoder utvecklas kontinuerligt, vilket ger hopp för framtiden. Men tills dess måste vi fortsätta arbeta förebyggande och sprida kunskap om denna dolda fara i våra hem."

För mer information om asbestsanering och riskbedömning, kontakta din lokala byggnadsnämnd.